Svårt att komma in på arbetsmarknaden
Arbetslinjen fungerar dåligt i svensk kriminalvård. Fångar på svenska fängelser som får gå olika utbildningar är visserligen nöjda med dem. De nya möjligheterna för villkorligt frigivna att ta del av arbetsmarknadsåtgärder utnyttjats däremot i liten utsträckning. Det skriver Brottsförebyggande rådet, Brå, i en rapport till regeringen.
Brås uppdrag var att följa upp och utvärdera effekterna av yrkesutbildningar för fångar. En annan uppgift var att utvärdera den reform som skulle göra det lättare för fängelsedömda att ta del av i Nystartsjobben, Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för unga.
Enligt Brå är fångar, fängelsechefer och yrkeslärare överens om att yrkesutbildningen fungerar bra. De tror också att utbildningen verkligen ger förutsättningar att få arbete efter frigivningen. Dessutom bidrar utbildningsverksamheten till att höja fångarnas självkänsla samtidigt som den skapar bättre stämning på fängelserna. Efterfrågan på utbildning är dock större än tillgången. Brå anser därför att kriminalvården borde utöka antalet utbildningsplatser.
–Ett problem när det gäller yrkesutbildning på fängelserna är att man inte genomför en planering redan i häktet. Gjorde man det skulle en person som efterfrågar utbildning till kakelsättare kunna placeras på ett fängelse där utbildningen finns. Nu är det andra saker som avgör var de dömda hamnar, kommenterar Göran Karlsson i styrelsen för Kris till Svenska Dagbladet.
Övergången till ett liv i frihet fungerar sämre. Endast ett hundratal personer har tagit del av åtgärder som Nystartsjobb, Jobb- och utvecklingsgaranti och Jobbgaranti för ungdomar under utslussning eller vid villkorlig frigivning. En tänkbar orsak till detta är att lågkonjunkturen gjort arbetsköpare mindre benägna att ta in någon på Nystartsjobb. Det kan också vara så att den undersökta gruppen kan ha för stora problem för att passa in, skriver Brå i rapporten.
–Betydligt fler skulle nog kunna få sådana jobb bara de visste att de fanns. Informationen borde ges till fångarna i grupp och inte till enskilda som frågar efter den. Detta kunde lämpligen ske i de så kallade visionsrummen som finns ute på anstalterna, säger Göran Karlsson till Svenska Dagbladet.