Kåkbladet

I blåsväder

Muthärvan inom Kriminalvården växer. Riksrevisionen anklagar även Kriminalvårdens generaldirektör, Lars Nylén, uppsalabo och tidigare länspolismästare i Uppsala län, för att ha lämnat felaktiga uppgifter och försvårat insyn och kontroll av miljonaffärerna uppger Dagens Nyheter.

Riksrevisionen anklagar Kriminalvårdens generaldirektör för att ha lämnat felaktiga uppgifter. Revisionen skriver i en rapport att den funnit mycket allvarliga brister när Kriminalvården slutit avtal med entreprenörer.

Kriminalvården fick samma kritik för tre år sedan, men trots det har felen fortsatt, uppger Dagens Nyheter. Det går inte att bedöma om huruvida entreprenörerna, som Kriminalvården använt sig av, verkligen har levererat vad de fått betalt för.

Generaldirektören Lars Nylén säger att kritiken mot honom måste bygga på ett missförstånd. Det handlar om ett projekt i Haparanda som gjorts om tre gånger.
–Vid ett tillfället tyckte jag bygget blev för dyrt och begärde att det skulle göras billigare. Jag vet att regionchefen fått full information. Det måste vara något de misstolkat, säger Nylén som själv inte sett Riksrevisionens promemoria som kom den 9 april.

Kalmarfängelset

Fången hade avtjänat så mycket av sitt straff att han skulle friges villkorligt. Men något gick fel och han fick sitta kvar i sin cell. Nu misstänks tre anställda inom kriminalvården för tjänstefel, skriver Barometern.

Den försenade frigivningen inträffade i april 2009. Av någon anledning missade personalen fångens ”muckardag” och han blev kvar på fängelset en liten tid.

Enligt kriminalvårdschef Anders Toresson var det kriminalvården själv som upptäckte misstaget och såg till att det rättades till. Men felet var så allvarligt att åklagare inte ansåg att man kunde se mellan fingrarna på det. I mars i år gav chefsåklagaren Christer Johansson i Växjö därför direktiv till polisen att en förundersökning skulle inledas. Anledningen till att ärendet hamnade i i Kronobergs län var för att undvika en jävsituation med tanke på kontakterna mellan Kalmarpolisen och stadens kriminalvård.

De tre anställda som i nuläget är misstänkta för tjänstefel arbetar på olika nivåer inom Kriminalvården. Samtliga har genom domstolsbeslut tilldelats offentliga försvarare men några förhör har ännu inte hållits.
– Förhören inleds om någon eller ett par veckor. Ärendet handlar om att man har olika beräkningsgrunder när man räknar hur lång tid någon har avtjänat ett straff, säger Leif Gustavsson, tillförordnad informationsansvarig vid Kronobergspolisen till Barometern.

Kriminalvården i Kalmar vill med tanke på att ärendet är under behandling inte närmare gå in på några detaljer. I en kommentar uppger dock kriminalvårdschefen Anders Toresson att rutinerna med anledning av det inträffade setts över för att säkerställa att samma sak inte ska hända igen. Exakt hur många dagar extra fången fick finna sig i att förbli inlåst är för tillfället oklart. Inblandade parter hänvisar till förundersökningssekretess och pågående utredning.

I veckan fick Sverige kritik för självmorden i häktena av människorättsorganisationen Amnesty. Flera självmord har begåtts av personer som ska utvisas. Ingen vill heller ta på sig ansvaret för att Mir Abbas Safari kunde ta sitt liv. Fallet har nu lämnats över till åklagare, skriver DN.

Först efter sommaren avgör åklagare Gun-Britt Ström i Falun om det finns skäl att väcka åtal mot häktet i Gävle för dess hantering av Mir Abbas Safari, vars historia berättas i reportaget här intill. Socialstyrelsen har redan kritiserat häktet för att de inte tog kontakt med den rättspsykiatriska kliniken där Mir Abbas Safari vårdats. Några journaler från tiden på rättspsyk beställdes inte heller fram.

Det var Migrationsverket som fattade beslutat att Mir Abbas Safari skulle placeras på häktet. Han väntade på att få lämna landet på grund av att hans asylansökan avslagits och var alltså inte dömd till utvisning på grund av att han tidigare fällts för mordbrand. Han hade tidigare fått avtjäna fängelsestraff på rättspsyk eftersom hans oro och självmordsbenägenhet ökade dramatiskt då han var inlåst.

Gjordes det ingen bedömning av självmordsrisken när han nu på nytt skulle låsas in i en häktescell 24 timmar om dygnet?

– Det stämmer att vi inte träffade honom innan han fördes till häkte. Vi hade information om att han avtjänat fem år för mordbrand. Har man begått ett så grovt brott kan man inte sitta i det vanliga öppna förvaret. Självklart är även vi illa berörda, men vi har inte agerat fel, säger Christer Fryklund, beslutsfattare på Migrationsverkets förvar i Gävle. Han menar att ansvaret ligger hos Kriminalvården.

– Det är anmärkningsvärt att Kriminalvården aldrig kontaktade psykiatrin.

Den av Socialstyrelsen och Migrationsverket kritiserade häktesläkaren Jeff Elliott menar att han utpekas som syndabock. Han skjuter tillbaka frågan, och anser i stället att Migrationsverket gjorde helt fel.

– Jag har kritiserat Migrationsverket som beslutade att han skulle placeras i häkte utan att ha träffat honom. De hänvisar till hans brottslighet. Men det är ju inte ett brott att försöka ta livet av sig.

– Jag kan det här. Den här mannen var inte psykiskt sjuk. Det var när han insåg allvaret i utvisningsbeslutet som han fick utbrott. Han var livrädd för att bli trakasserad i Afghanistan.

För Kriminalvården har Christer Isaksson har gjort en intern utredning. Hans kritik gäller graden av tillsyn strax före självmordet:

– Det är ingen som vill ha de här trasiga människorna. De är ju inte kriminella. Men vi står längst in i hörnet och gör det ingen annan vill göra.

Det är Kriminalvårdens personal- och ansvarsnämnd som lämnat över ärendet till åklagare.

Inblandad i muthärva

Muthärvan inom Kriminalvården växer. Generaldirektören Lars Nylén anklagas nu för att ha lämnat felaktiga uppgifter och försvårat insynen när Riksrevisionen granskat mutaffärerna, rapporterar Dagens Nyheter.

Kritiken framkommer i den granskningsrapport som Riksrevisionen lämnat över till åklagaren Gunnar Stetler vid riksenheten mot korruption. Åklagaren driver nu utredningen om miljonmutorna kring en tidigare kriminalvårdschef i Norrköping.

Generaldirektören Lars Nylén säger att kritiken mot honom måste bygga på ett missförstånd. Det handlar om ett projekt i Haparanda som gjorts om tre gånger.

- Vid ett tillfället tyckte jag bygget blev för dyrt och begärde att det skulle göras billigare. Jag vet att regionchefen fått full information. Det måste vara något de misstolkat, säger Nylén som själv inte sett Riksrevisionens promemoria som kom den 9 april.

Riksrevsionens granskning pekar på mycket allvarliga brister i hur Kriminalvården tecknat avtal med företag. Myndigheten fick samma kritik för tre år sedan, men trots det har felen fortsatt, uppger Dagens Nyheter.

Enligt Riksrevisionens rapport ska bland annat den mutmisstänkte chefen bjudits på resor till USA av ett bolag som fått ett kontrakt värt 32 miljoner kronor. Kriminalvården ska även ha gjort affärer för 260 miljoner utan att någon offentlig upphandling har gjorts.

Det tog 20 minuter innan ambulansen var på plats – då var kvinnan redan död.

Kriminalvårdens utredning visar inga begångna fel och SOS Alarm ska nu själva se över vad som hänt när en fånge avled efter att en ambulans kört fel.

Det hela inträffade i januari förra året när en kvinnlig fånge hittades livlös i sin cell. Fångvaktarna kontaktade omedelbart SOS Alarm samt Ystadsfängelsets sjuksköterskor. De försökte återuppliva kvinnan men utan framgång.

Ambulansen hade skickats ut så snart larmet kom in men kört fel – till frivården i stället för till fängelset.

När den väl kom till rätt adress var det för sent och kvinnan kunde förklaras död, skriver Skånskan.

Eftersom kriminalvården inte gjort något fel och ingen anmälan har gjorts har SOS Alarm nu bestämt sig för att på eget bevåg utreda om något fel begåtts.

Fängelset Norra Västervik

Justitieombudsmannen inleder ytterligare en utredning mot kriminalvården i Västervik – sedan en fånge vid kriminalvårdsanstalten Västervik Norra skickat in en anmälan, skriver nyheterna.net.

Han har delat upp kritiken i två punkter:

* ”Hur lång tid är det rimligt att ett beslut avseende inlämnande av saker ska ta? Besök ska bokas senast sju arbetsdagar innan besöket ska ske. Ska man då behöva anhålla om att få ta in saker vid ett besök tidigare än besöket bokas? I mitt fall lämnades en anhållan in 17 dagar före besöket och beslutet fattades fyra dagar efter besöket. Denna handläggningstid är inte rimlig!”.

* ”Att saker som kan skickas in till anstalten via posten inte kan lämnas in vid besök är inte heller det rimligt. Så vitt jag känner till så utför inte posten någon särskild säkerhetsgranskning avseende post till intagna. Denna granskning utförs av personal vid anstalten. Denna regel uppfyller därför inte något säkerhets- eller annat syfte, utan är bara kostsam för anhöriga och dessutom krånglig. Det enda som gynnas är posten och det kan inte vara kriminalvårdens uppgift att generera intäkter till ett statligt företag. Om saker till anhöriga lämnas in av postpersonal eller anhöriga bör inte göra någon skillnad”.

”Det skulle vara önskvärt att JO ser över anstaltens regler avseende inlämnade saker från anhöriga, då dessa är helt ologiska”, skriver den intagne.

Särskilt beslut

Vid besök får pengar, tidningar, böcker och kläder lämnas in till den intagne. Om den intagne önskar att ta emot föremål/egendom vid ett besök, så ska man i förväg anhålla om detta.

Därefter tar anstalten ett särskilt beslut om ett eventuellt godkännande.

Den intagne mannen berättar om ett besök som ägde rum i vintras – då hans mor och syster hälsade på honom.

”De hade då med sig de saker som jag hade ansökt om att få in, samt en del böcker och tidningar. Halvvägs in i besöket kom personalen in och meddelade att då det inte finns något beslut om att jag skulle få ta emot några saker, så kommer enbart tidningar och böcker att tas emot. Jag ifrågasatte detta och talade om att för åtminstone de flesta av dessa saker, så har jag lämnat in en anhållan mer än två veckor tidigare”.

”De sa då att detta inte var deras fel, eller problem. Min mor frågade då hur hon skulle göra för att jag skulle få ta in sakerna. Svaret blev då att hon fick ta med sig dem från anstalten och skicka dem på posten”.

”På frågan om hon inte kunde lämna in dem till posthanteringen vid anstalten direkt – istället för att behöva betala paketporto, blev svaret att så kan man inte göra. Det är emot reglerna. Vi försökte förgäves få en förklaring på vilket sätt det skulle vara säkrare att skicka sakerna per post istället för att lämna in dem direkt till anstalten”.

”Sakerna tog sedan med från anstalten och skickades med posten – och det var då inga problem att ta emot dem. På grund av byråkratin, så har jag dock inte fått in dem på avdelningen – men jag vet i alla fall att de har tagits emot av anstalten”, skriver den intagne mannen.